(Bild tagen av el Mr. Igge. Creds to him. Beautiful picture.)

Känner bara för att skriv av mig lite...

Jag vet inte vad som stör mig just nu, men det är en sorts sorg inom mig och jag kan inte sätta fingret på vad det kan vara för något. Har det något med vännerna här att göra? Nej... Jag stör mig lika mycket på Jader som vanligt, Leo har jag inget emot. Nej, jag tror inte det är vännerna här. Har det något med kärleken att göra? Ja, det finns ju lite problem men det är ingen biggie för mig... Men det kanske ändå har en omedveten liiiten effekt? Jag vet inte. Hmm... Skolan? Ja, jag tror ärligt talat att det är den som ger mig mest tyngd. Det finns så otroligt mycket att göra just nu att det är inte sant. Alla pratar om en massa uppgifter hit och dit, det är överväldigande och jag tror att det som tynger mig är då att jag inte gjort ett sk*t. Jag måste verkligen ta tag i allt NU. NU! Snart kommer tentorna och alla uppgifter som ska lämnas in/presenteras. Fyfan!

Och jag vet inte men jag har en liten längtan till Stockholm, hemmet, vännerna där borta. Känns som att jag vill bort från Jönköping ett tag. Har det med gamla, hemska minnen att göra? Samma stressiga minnen som finns i Stockholm? Jag vet inte. Jag kanske bara vill fly från alla skoluppgifter? Nej, jag är inte den typen som vill fly från det obligatoriska.

Jag föreställer mig att jag inte har några skoluppgifter som trycker ner mig, ändå känner jag en sorg inom mig, så skoluppgifterna kanske inte har fulla effekten men den har en stor del. Jag antar att på andra plats ligger kärleksproblemen. Lite sorgligt att det som hänt har hänt. Men det är som sagt ingen biggie for me.

Jag vet ärligt talat inte vad det är som trycker ner mig, detta skrämmer mig, jag kan inte peka ut vad som stör mig!!! Jag tror att alla problem jag har just nu är en enda stor blandning som skapar denna sorg, därför finns det inget specifikt som jag kan peka ut.

_______________

Hur som helst, in other news så ska Sauman på rättegång ang. misshandeln under min födelsedag. Kk ska vara vittne. Vette fan hur jag ser på detta. Det kändes overkligt när jag fick reda på det igår när jag pratade med Sauma. Men nu händer det verkligen. Undrar vilken dom det blir, självklart kommer Sauma få skadestånd. Flera tusen.

_______________

Jag känner att jag inte har något mål i livet igen. Det är min största rädsla... Att inte ha något mål att se fram emot, att kämpa för. Jag är vilsen, känner mig vilsen och jag vet inte när det här kommer gå över. Kanske kommer det lätta när skolan börjar lätta på sig? Snart är vi i alla fall halvvägs in i terminen, usch, så snabbt det har gått! Men jag antar att jag måste skapa egna, nya mål nu... Utifrån skiten. Dvs skoluppgifter. Jag måste ta tag i de NU! Ignorera allt runtomkring, nu kör vi!!! Jag har jobbat effektivt förut, jag kan göra det igen! Nu kör vi, jag har ett mål och jag ska fan fixa det! The flame is burning again!

Denna vecka är jag ledig förutom på torsdagen då jag har en artikelseminarie med min grupp, därför känner jag att jag kan chilla just denna kväll. Vad göra man då? Man tittar tillbaka i bloggen. Det har varit syftet med den enda sen jag började. Men att titta tillbaka i bloggen kräver styrka. Psykologisk styrka. 

Jag blev så insatt i mina gamla inlägg från flera år sedan att jag totalt glömde var jag står idag. I Jönköping, med nya människor och vänner jag träffat. Att jag också bor helt ensam. Att jag pluggar biomedicin. Jag läste ett inlägg när jag gick i tvåan i gymnasiet. Jag funderade på att bli entreprenör, forskare, astronaut... Vad som jag mest stannade för var att jag skrev att jag var intresserad av biologi och medicin. Lustigt va? Det är precis vad jag håller på med nu, kan även supporta this statement att i mitt födelsehoroskop står det faktiskt att jag kommer jobba inom medicin. 

Läsningen av gamla inlägg gick bra tills jag började komma in i "den där" perioden. Det där otroliga spirituella äventyret. När jag blev av med mitt ex. O. Äventyren jag hade med Kk, all spontanitet, alla våra äventyr i stan på våren. Bilden i det här inlägget var taget i mars, då allt började smälta. Här började äventyren. Det hela äventyret intensifierades dagen jag vändes till 18 år. Allt det där festandet, alla nya människor jag träffade. Jag var så himla glad och lycklig under den perioden. Livet lekte. Men det tog inte slut här för när jag träffade denna person som skulle vända på mitt liv på ett sätt inte ens O. lyckades göra så öppnades ännu en dörr som skulle ta äventyret till en heeelt ny nivå. Jag kunde inte läsa fler inlägg där denna person var involverad. Jag insåg när jag läste dessa gamla inlägg att jag faktiskt glömt vissa detaljer om många händelser, okej, rätt många detaljer, och jag vill inte minnas dessa detaljer för denna person existerar fortfarande i mitt liv.

Ärligt talat... Hur lång tid har vi känt varandra? Jag har inte ens räknat tiden efter denna "paus". Okej, fine... Give me a sec to count... Kom han tillbaka i aug? Vi säger det. Okej, sammanlagt är det 16 månader. Rekord. BAMM!! DAYMN! Med O. var det 15 månader. Okej, 16 månader är inkluderat med "de där 5 månaderna". 

Men jag känner att detta inte kan fortsätta. Han kom på besök under helgen, in fact, he went yesterday (Sunday). Vi var vid vattnet i Liljeholmen när solen var nere, så man kunde se all husbelysning längs vattnet. Mamma och Johnny tycker att Jkpg är väldigt vackert. So did he. So do I. Lilla "Ström". där han bor är litet och fint, fina hus och byggnader, he said. But Jkpg är desamma men i större utsträckning. Men vi är tillbaka i den onda cirkeln. 

Jag har pratat mycket med my bro mr. "Mexico-Juan" about this relationship. And yeah... Flera timmar på mobilen och vi har kommit fram till saker och ting. Det är bra att ha ett killperspektiv. De är logiska, relativt korta, men koncist och ärliga. (Btw, he's a gemini ;)).

But stop it now. 

Anywayyy, jag har sen typ 2 veckor bakåt laddat ner dolphin emulator till datorn och laddat ner Zelda: Twilight Princess. You know what this means. Jag har offrat livet till att spela detta. Jag är besatt!! It was a mistake to download this. Det är såklart inte samma spelkänsla att göra detta på datorn men vad kan jag göra. :P 

Jag är riktigt dålig på att uppdatera bloggen nu för tiden! Jag vet inte varför, det är inte så att jag inte gillar att skriva på bloggen, men jag bara känner att det är så mycket som händer på så pass kort tid att jag inte orkar skriva. 

Men enda sen jag kom tillbaka till Jönköping så har jag hängt mycket, as usual, with my bros. Jag våldgästade Jader och Leo dagen efter att jag kommit tillbaka. Första gången jag träffade Leo igen, båda blev grymt glada och han har fixat sitt rum, möblerat det och allt, det såg riktigt mysigt ut! Jader träffade jag samma dag som jag kom till Jkpg i skolan. Åkte direkt till skolan efter att jag och Johnny lastat av alla mina grejer i mitt rum. Damn, det gick riktigt fort att flytta från Jkpg och sen komma tillbaka. Minns sorgen när jag flyttade ut, när jag satt där i bilen. När jag närmade mig Stockholm efter 3h så var jag inte alls glad att komma tillbaka. Tillbaka till stressen. Lastade av mina grejer i hallen, packade inte upp de för jag vet att jag snart ska flytta igen. Gick i Uppsala en dag, hated it. Småstressade med Jader och Leo som hjälpte mig att ta mig tillbaka till Jkpg genom att prata med Mona (programansvarig). Min avregistrering hade ej behandlats så jag var på en ganska säker field. Men efter en massa jaganden och stress så fick jag äntligen beskedet att jag är välkommen tillbaka, var så otroligt glad. Meddelande också min gamla hyresvärd om jag kunde få tillbaka mitt rum, de var redo att ha en visning för en annan tjej, men henne sket de i och jag fick tillbaka mitt rum. Allt gick som smör egentligen. Dagen efter beskedet rusade jag och Johnny ner till Jkpg, var gladare än någonsin. Lämnade allt i mitt rum och sen fick jag skjuts av brorsan till skolan där jag då träffade Jader, Stephanie och Nyroz igen. :D

Samma vecka, tror jag, hade jag och killarna en tacokväll hos de. Vi lagade tacos tillsammans och hade det bra. :) Både jag och killarna är inte från Jkpg så vi alla hyr boende. Det som är bra med detta studentliv är såklart friheten man har och att man kan dra hem till varandra practically när som helst. Mycket våldgästning. :P Har redan lyckats göra det och speciellt Jader lärde sig en rejäl läxa, haha, att alltid låsa dörren. Jag kan komma in till killarna fram till deras dörr då jag kan deras portkod (Jader och Leo bor i samma byggnad). Mig är det svårare att våldgästa däremot, jag har en dörr som kräver nyckel, only, för att ta sig in. Eller att man går genom min hyresvärds ingång. :P ja, det blir lite svårt att störa mig, ehehehehehe.

Tacolagning!

Efteråt gick vi ner till Jaders rum och vi alla satt sådär. Med våra laptops. xD 

I förrigår hade vi en filmkväll hos Leo där vi kollade på The Grudge 2. Det gick inte så bra och inte som planerat för jag hade bestämt "möte" med Diana på mobilen. Vi skulle catch up med varandra, om hur det går och sånt i livet. Hade inte haft en utförlig uppdatering sen jag flyttade till Jkpg första gången. Så ni kan tänka er hur långt det samtalet var... Det varade väl ca. en timme. När jag var klar hade killarna fastnat i någon fotbollsmatch... Men vi satte i alla fall på skräckfilmen så fort jag var klar med samtalet med Diana. Vi hann inte se hela filmen för vid kl 23 var jag tvungen att dra hem, vi alla skulle ha laborationer och VFU dagen efter. 

Mjo juste, någon dag så åkte vi 3 (jag, Jader och Lelle) till ngt köpcenter som även hade IKEA i närheten. Det var det längsta jag åkt i Jkpg haha. Vi hängde runt lite i olika butiker och affärer, letade efter en datorpåse till Leos (finally arrived) mac. MACie. 

Undermedvetet varför det är vi tre som passar ihop. :P Denna bild var inte arrangerad. Jader till höger, Leo vänster.

Mmmhmm, vackra, lilla Jönköping och dess högskola! View från hälsohögskolan. 

In other words, här är en vacker bild från när jag hängde med iggy i vinterviken under den lilla tid jag var i Stockholm.

6/9-13

Jag ska nu plugga i Uppsala. 

Jader tappade bort sin Armaniklocka i skoltoan. Han hatade Jönköping at that moment, ville tillbaka till Stockholm och bara bränna ner Jönköping. Dagen efter fick han tillbaka sin klocka, någon som hade hittat den. Som Stockholmare myself så tänkte jag att jag själv kommer få uppleva en förlust snart (jag kände mitt högra ögonlock bulta så pass hårt att jag skulle lägga märke till det), that's when I knew some bad sh*t was gonna happen. Dagen efter blev jag dumpad på ett kallt sätt. Däremot "fick jag min Armaniklocka" tillbaka. Blev tillsammans med någon bättre. Samma kväll kom mitt ex tillbaka och kom med en chokerande nyhet. (Test). 

Dagen efter det får jag besked att jag fått en plats i Uppsala. 

What can I say, I was told I was a lucky girl. Within 1-2 days hade jag fått en ny kärlek och kommit in i ett jättebra universitet som många drömmer om att få gå i. 

__________

Update, 14/9-13

Jag är tillbaka i Jönköping. Uppsala fick mig att inse var jag verkligen belonged to. Uppsala gav mig motivation att verkligen satsa på Jkpg, för nu kommer jag inte in någon annanstans. Ironiskt. Jag kom in i alla mina val utom KI som var mitt första. -.- 

Senaste tiden, mainly denna vecka då. Har jag flyttat fram och tillbaka till och från Sthlm och Jkpg. Har umgåtts mycket med Jader och Leo. Vi hade en tacokväll tsm under veckan. Vi lagade mat tsm och sånt. Kuligt. Det är skönt med denna frihet man har som student. Man kan ta hem och dra hem till vem man vill. :) Det är också en liten fördel att jag hänger med folk som är utifrån stan som jag, alltså bor de inte hemma och har begränsningar. Jader är från Stockholm som mig, WOOP WOOP BRO, och Leo är från Vårgårda. En by ngnstans i Göteborsområdet.. Typ.. Ja.. En lantis, bonde. HAaha.

Jag har varit lyckligt lottad som fått tillbaka min gamla boplats och skolplats! Allt gick smoothly!